Det kom ett brev

Hej, när jag gick i grundskolan åkte min klass ibland på skolresor och lyssnade när du berättade. En del av detta minns jag än och tänker tillbaka på ibland. Ditt sätt att berätta och fånga barns uppmärksamhet har inspirerat mig mycket när jag nu själv jobbar med barn och det händer fortfarande ganska ofta att jag tänker tillbaka på Mickel i Långhult, äpplet man ska sticka tre hål i, droppa en droppe blod i vart hål och sen förvara i armhålan innan man ger det till sin älskade, eller trollkärringen som hade antingen så långa örsnibbar eller så hängande bröst, jag minns inte vilket, att hon fick lägga dem över axlarna för att kunna springa. 

Ibland när jag är vid gammelmorfars grav om nätterna, när jag har kyrkogården för mig själv och kan prata med honom ifred, korsar jag benen och armarna för att den där hiskeliga galten inte ska kunna klyva mig på mitten. Så skrattar jag lite åt mig själv, för att jag på något plan ändå tror på det, fast det förnuftiga delen av mig ”vet” att inget kommer att komma galopperande och klyva mig på mitten.

Jag vill tacka dig för dessa fina, roliga, spännande och läskiga minnen av rum med levande eldar och fantasier om småtroll och tomtar och för alla fantastiska upplevelser som jag önskar fler barn fick ta del av. 

Carolina 
Tidigare elev på Vislandaskolan

Mickel